Barns uppväxtmiljö
Hem / Familj & Barn / Barns uppväxtmiljö
Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljön främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader uppväxtvillkor.
Hemmiljön
Miljön i hemmet är en viktig faktor som påverkar barns och ungas hälsa under uppväxten och senare i livet. Förskolan och skolan ska ge alla barn likvärdiga förutsättningar att utvecklas och lära.
dr. Lagen längre ut handlar det om levnads- och arbetsförhållanden, exempelvis tillgång till barnhälsovård.
Rutiner viktigt för barns uppväxtmiljö
Barnsäkert är en universell, strukturerad och tvärprofessionell metod för att tidigt identifiera psykosociala riskfaktorer i små barns uppväxtmiljö och vid behov erbjuda föräldrar stöd och hjälp.
Här får vi tidig kontakt med familjer som vi annars aldrig skulle nå, säger forskaren Eva Randell, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete. Enligt Pearces modell finns komplexa ömsesidiga relationer mellan faktorerna inom lagren, men också mellan de olika lagren i modellen.
Figur 1. Samband finns även för äldre barn som begår brott och samtidigt har en svår hemsituation, svårigheter i skolan eller har börjat använda droger.
Faktagranskad av: SocialstyrelsenSenast granskad:
Källor:
Bedöma barns mognad för delaktighet.
Uppdraget är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och vi träffar så gott som alla barn i Sverige, och följer dem från födseln upp till sex års ålder då elevhälsan tar vid, säger Maria Engström.
Barnsäkert-studien genomförs inom barnhälsovården Region Dalarna. När socialtjänsten identifierar risk- eller skyddsfaktorer är det därför viktigt att utreda hur faktorerna påverkar det enskilda barnet.
Utveckling på avvägar. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. Goda möjligheter till fritidsaktiviteter och ett välfungerande föreningsliv kan ge barn ytterligare förutsättningar att utvecklas och må bra.
Tidigt stöd är viktigt
Det är viktigt att barn och unga tidigt får det stöd som de behöver.
Dynamiska faktorer är möjliga att påverka medan de statiska inte går att påverka.
Begreppet resiliens är också relevant i sammanhanget. Då läggs grunden för vår inlärning, vårt språk, vår kommunikationsförmåga och vår känslomässiga utveckling.
En modell av Pearce och kollegor (figur 1) kan användas för att förstå dessa bestämningsfaktorer särskilt för barn.
Längst in i modellen finns bestämningsfaktorer som vi inte kan påverka, såsom ålder och arv. Det finns även samband mellan missbruk hos föräldern och våld i nära relationer.
Direkta faktorer brukar vanligtvis befinna sig på individ- och familjenivå, och de indirekta oftast är yttre faktorer som rör närsamhälle och samhällsstruktur. Socialsekreteraren behöver då utreda i vilka situationer och hur ofta risk- eller skyddsfaktorn uppstår, hur omfattande den är och vilka konsekvenser den får för barnet.
Flera risker samtidigt
Barn kan vara utsatta för flera risker samtidigt, så kallad multipel utsatthet.
Det kan handla om extra instatser, stöd och hjälp för att klara grund- och gymnasieskolan.