Dödsboanmälan socialtjänsten stockholm

Dödsboet existerar tills alla skulder är betalda och tillgångarna har fördelats mellan arvingarna eller testamentstagarna.

I Stockholm ansvarar dödsbodelägarna gemensamt för förvaltningen av dödsboet.

Dödsbodelägarna är i första hand de legala arvingarna enligt Ärvdabalken, men kan också inkludera efterlevande make/sambo och eventuella testamentstagare.

Vid hembesöket ska boets värde uppskattas genom en värdering av bohaget. Vid synpunkter på hanteringen av ärendet eller bemötandet kan man också vända sig till Länsstyrelsen som har tillsyn över socialtjänsten. Även när efterlevande makes tillgångar och ekonomiska förhållanden nämnvärt skiljer sig från den avlidnes eller om det finns äktenskapsförord eller testamente kan socialtjänsten vara tveksam till att göra en dödsboanmälan.

Det kan även bli aktuellt att göra en dödsboanmälan när ett barn har avlidit.

Socialtjänsten gör en bedömning om detta i varje enskilt fall.

Hur dödsboanmälan går till

Om förutsättningar för dödsboanmälan bedöms kunna föreligga gör socialtjänsten tillsammans med anhörig i vissa fall ett hembesök i den avlidnes bostad och besiktigar egendomen samt tar del av handlingar som rör förhållandena i boet. Sedan ska dödsboets skulder betalas och eventuella tillgångar säljas.

Denna utredning inkluderar en genomgång av den avlidnes tillgångar och skulder samt en bedömning av om tillgångarna räcker till att täcka begravningskostnaderna.

För att socialtjänsten ska kunna göra en korrekt bedömning, behöver du som anhörig eller dödsbodelägare lämna nödvändig information och dokumentation.

Beslutet ska vara försett med en uppgift om hur man överklagar, en s.k. Det är en viktig handling som ligger till grund för arvskiftet och eventuell beskattning. Även testamentstagare kan vara dödsbodelägare. För att en dödsboanmälan ska kunna göras krävs det att det inte finns några andra tillgångar än de som täcker begravningskostnaderna och att det inte finns någon fast egendom.

Ett summariskt protokoll över inventarierna upprättas och undertecknas av samtliga närvarande.

Socialtjänsten kontrollerar efterlämnade handlingar som exempelvis lönebesked, pension, semesterersättning, banktillgodohavande, livförsäkring, testamente, äktenskapsförord, deklarationer, skuldebrev, försäkringar, andel i oskiftat bo eller handelsbolag.
Ytterligare information om dödsboanmälan lämnas av respektive kommun.

Om socialtjänsten nekar bistånd

Dödsboet har alltid rätt att ansöka om bistånd till begravningen.

Om tillgångarna överstiger kostnaderna, eller om det finns fast egendom, måste en bouppteckning göras.

Dödsbodelägare är de personer som har rätt till arv efter den avlidne.

Det kan vara den efterlevande maken/sambon, barn, barnbarn, föräldrar, syskon eller andra släktingar enligt Ärvdabalkens regler om arvsordningen. Dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet till Skatteverket.

Alla dödsbodelägare har rätt att delta i förvaltningen av dödsboet och har rätt till information om dödsboets ekonomi och tillgångar.

Processen för dödsbohantering i Stockholm innefattar flera steg, från dödsfall till arvskifte.

Först ska dödsfallet anmälas till berörda myndigheter och banker. Socialtjänsten kommer då att göra en utredning för att fastställa om dödsboet uppfyller villkoren för en dödsboanmälan.

Boutredningsenheten kan hjälpa till om dödsbodelägarna inte kommer överens.

• Anmäl dödsfallet till Skatteverket.
• Beställ dödsfallsintyg.
• Kontakta banker och försäkringsbolag.
• Planera begravningen.
• Inventera tillgångar och skulder.
• Upprätta bouppteckning eller dödsboanmälan.
• Betala skulder.
• Sälj eventuella tillgångar.
• Genomför arvskiftet.

• Att inte agera i tid.
• Att underskatta värdet av tillgångar.
• Att inte vara medveten om alla skulder.
• Att inte kommunicera med alla dödsbodelägare.
• Att inte söka professionell hjälp vid behov.

Redo att komma igång?

Kontakta oss för en kostnadsfri konsultation om hantering av dödsbo i Stockholm.

Kontakta oss

Tydlig process
Snabb respons
Ingen förpliktelse